Syftet med studien Àr att undersöka vad undervisningsmetoder som tar fasta pÄ praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andrasprÄksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrÄn undervisningsmetoder dÀr praktiska och fysiska moment Àr frekventa. Pedagogernas syfte och val av undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet pÄ undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlÀrningsmiljö, motivation och interaktion pÄverkas av praktiska och fysiska inslag i andrasprÄksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska undervisningsmetoder motiverar nyanlÀnda elever till att vÄga anvÀnda sprÄket, skapar en trygg och tillÄtande inlÀrningsmiljö samt pÄverkar interaktionen i klassrummet positivt..

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

Vi Àmnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svÄrare för sex olika gymnasielÀrare att fritt vÀlja undervisningsmetoder. För att uppnÄ detta mÄl har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjÀlp av ramfaktorteori i allmÀnhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lÀrarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som lÀraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lÀrarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lÀrarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras frÄn den i dag vÀldigt utbredda traditionella undervisningen..

I detta arbete anvÀnds en experimentell metod i form av ett genomförande av tre olika undervisningsmetoder: katederundervisning, egen forskning ? att studera hemsidor pÄ Internet och rollspel. Metoden kompletteras genom en kvantitativ undersökning bestÄende i en utvÀrdering i enkÀtform tillsammans med min egen utvÀrdering av min insats som lÀrare utifrÄn videoupptagningsmaterial. Syftet med arbetet var att fÄ en större kunskap om olika undervisningsmetoders förmÄga att förmedla fakta- respektive analyskunskap, fÄ veta elevernas syn pÄ förmedlingen och fÄ insyn i lÀrarens betydelse för metoden. I teoriavsnittet redovisas synen pÄ lÀrandet ur vissa synvinklar tillsammans med forskning om de specifika metoderna och hur dessa kan anvÀndas.

Sara Salman och Maida Gredic (2011). En kvalitativ studie om sprÄkutvecklingen i en förberedelseklass och dess olika undervisningsmetoder. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie handlar om vilka undervisningsmetoder som Àr mest lÀmpliga för elever i en förberedelseklass för att utvecklas i det svenska sprÄket pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Syftet Àr att lyfta fram tvÄ pedagogers sÀtt att arbeta med barn i en förberedelseklass. Samtidigt vill vi lyfta fram barnperspektivet.

Som pedagog Àr det viktigt att kunna inlÀrningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie Àmnar jag att fÄ inblick i hur nÄgra verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrÄn deras elevers lÀrostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlÀrningsstilar. Studien kan Àven bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sÀtt att undervisa. Min undersökning riktar sig frÀmst till pedagoger och i andra hand till personer som Àr intresserade av olika undervisningsmetoder och inlÀrningsstilar. Mina frÄgestÀllningar lyder: Vilka undervisningsmetoder anvÀnder de tillfrÄgade pedagogerna? PÄ vilket sÀtt framgÄr det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlÀrningsstilar? I min teoridel tar jag upp nÄgra författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sÀtt att lÀra.

Jag har genomfört en undersökning i tvÄ olika klasser i Ärskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns nÄgra större skillnader mellan de tvÄ undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft nÄgon inverkan pÄ elevernas utveckling i Àmnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lÀrarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkÀter Resultatet pÄvisar betydande skillnader mellan de undersökta lÀrarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material anvÀnds.

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur nyanlÀnda elever utvecklar ett funktionellt andrasprÄk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lÄng tid andrasprÄkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gÀllande elevernas sprÄkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in pÄ band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som Àr mest sprÄkutvecklande för andrasprÄkselever. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för sprÄkinlÀrningen.

Det primÀra syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser pÄ integrering av autistiska barn. För att ta reda pÄ detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi Àven gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer frÄn tre olika yrkesgrupper. Detta för att fÄ mÄngfald och olika perspektiv pÄ vÄr problemformulering. De resultat vi kommit fram till stÀmmer förhÄllandevis vÀl överens med den litteratur vi tagit del av.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie Àr att djupare förstÄ relationen mellan nÄgra lÀrstilar som karakteriserar en elevgrupp pÄ ett gymnasium i södra Sverige med hur nÄgra lÀrare undervisar pÄ samma skola. Det Àr viktigt som blivande lÀrare att förstÄ hur elever tillÀgnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lÀrande. Föreliggande studie Àr en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestÄende av enkÀter och intervjuer. 27 elever och tre lÀrare ingÄr i undersökningen. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Kolbs teori om lÀrstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lÀrstilen.

Denna rapport Ă€r skriven utifrĂ„n en komparativ fallstudie om hur grundskollĂ€rare anvĂ€nder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet Ă€r att studera lĂ€rarnas förhĂ„llningssĂ€tt betrĂ€ffande skönlitteratur i undervisningen stĂ€llt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lĂ€rarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger pĂ„ lĂ€rarintervjuer, elevenkĂ€ter, litteraturstudier, lĂ€sning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lĂ€rarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterĂ€ra undervisningsmetoder.